Värmländsk folkpartist skriver väljarkontrakt mot datalagring

Jag lovar att rösta nej till att implementera EU:s datalagringsdirektiv i Sverige. Idag undertecknar jag ett kontrakt med väljarna, och uppmanar alla andra riksdagskandidater att göra detsamma.

Det är olyckligt att Folkpartiet har tonat ner integritetsfrågorna i årets valrörelse. Det borde vara självklart för alla liberaler att avvisa masslagring av personliga data utan brottsmisstanke.

I dag skriver jag under väljarkontraktet mot datalagringsdirektivet. På så sätt förbinder jag mig att rösta nej till att införa EU:s datalagringsdirektiv i Sverige. Hittills har ingen annan riksdagskandidat i Värmland eller folkpartist på Stockholms stads lista skrivit på väljarkontraktet. Jag förutsätter att alla andra värmländska riksdagskandidater tar avstånd från datalagringen och skriver under väljarkontraktet. Övervakningen av medborgarna har redan gått alldeles för långt.

Rödgrönt försvarsdokument äventyrar tusentals jobb

I den rödgröna rapporten om svensk försvars- och säkerhetspolitik lovas en utredning om den svenska försvarsmaterielexporten. Oroväckande för Värmland och orter som Karlstad, Kristinehamn och Karlskoga med minst 3 600 arbetsplatser inom försvarsindustrin är att (V) och (MP) helt vill ta bort exportkrediterna. Krediterna möjliggör att Sverige kan konkurrera på världsmarknaden.

I Värmlands län och Karlskoga arbetar minst 3 600 personer inom försvarsindustrin. I tillägg till detta också ett antal underleverantörer som i Sverige sysselsätter 100 000 personer. Många av dessa arbetar också med forskning och utveckling för att ta fram nya produkter, både civila och militära.

Tar man bort exportkrediterna för en av våra viktigaste sektorer rycker man undan försörjningen för tusentals människor i Värmland. Vi behöver en mångfald av olika sektorer och en röst på Folkpartiet är en röst för utveckling – inte avveckling.

Golf är också friskvård

14 000 värmlänningar spelar golf. De missgynnas av att golf inte räknas som friskvård. Det finns ingen anledning att låta företag erbjuda sina anställda gymkort, men inte möjlighet att spela golf. Alla tjänar på att beskattningen på motion minskar.

Det är klart att avdraget borde gälla golf i samma utsträckning som andra motionsidrotter. Det finns en gammal uppfattning att golf skulle vara förbehållet välbärgade. Det är inte sant, och man kan inte basera skattelagstiftningen på gamla fördomar.

Nuvarande skatteregler härstammar från 1988. Sedan dess har antalet golfanläggningar ökat med 150 procent, vilket har gjort att golf inte längre kan anses vara exklusiv, varken till pris eller tillgänglighet. Att inkludera golfen bland de idrotter som företagen har rätt att ge sina anställda som skattefri förmån kommer troligen inte kosta staten särskilt mycket att genomföra. Det är möjligt att det tillkommer en del företag som vill ge sina anställda motionsbidrag, men främst handlar det om en valfrihet för de anställda att även kunna välja golf istället för t ex ett gymkort. En golfgrunda förbränner t ex lika mycket kalorier som en timmes jogging.

Bilden av golf har förändrats under de senaste åren men skattereglerna har inte hängt med. Det är dags att golf också ingår i idrotterna som ges möjlighet till friskvårdsavdrag. Kan det leda till att tusentals fler människor i Värmland börjar röra på sig är det givetvis värt ett försök.